Facebook Twitter Gplus E-mail RSS
formats

Vintersäsongen 2020

Vad hände egentligen? Allt gick så bra med hundarna, gästerna och till och med vädret var förhållandevis bra när corona slog till hårt. Våra gäster uteblev helt och vi fick en månad i det närmaste helt avbokad. Den bästa delen i slutet av säsongen, att bara köra hundspann på helt egen hand.

Hundarna har gått bra. Unghundarna och Rambosönerna, Gus, Gotte och Gandalf utmärker sig med en enorm arbetsiver. Gandalf är faktiskt riktigt lovande ledarhund. Samma med Rambosonen Nisse från Isandes kennel i Gällivare. Det är värmande att vi har några av Rambos söner kvar då fick somna in förra sommaren.

Vi kommer nu under den närmaste tiden att visa lite mer av vårt hundliv på vår Youtubekanal för Jokkmokkguiderna.

 
 Share on Facebook Share on Twitter Share on Reddit Share on LinkedIn
No Comments  comments 
formats

Vintersäsongen 2019

Detta kom att bli en väldigt tuff säsong för oss. När veckoturerna började hände det någonting varje vecka. Trasiga slädar, våldsamma snöstormar och sista veckan förlorade vi även en hund, Bruno. Ni kan läsa med om varför Bruno gick bort på Mattisblogg.

Hundarna har gjort ett fantastiskt jobb. Här finns det ingenting att klaga på. Aveln tycks gå framåt på ett bra sätt. Avel är ju alltid svårt och ibland är det inte så lätt att bedöma om hundarna blir bättre eller om förändring beror på annat. Slädarna blir bättre, hundmaten bättre, vi förare blir äldre och minnet vill gärna spela oss ett spratt att det var bättre förr.

 
 Share on Facebook Share on Twitter Share on Reddit Share on LinkedIn
No Comments  comments 
formats

Vintersäsongen 2018

Den vinter som gått har verkligen flutit på fint. Hundarna har gått riktigt bra och numera blir de inte lika tunna och magra som de blivit tidigare år. Det kan dels bero på en målmedveten avel mot bättre aptit. Det kan även bero på utfodringsrutiner samt bättre hundfoder.

Kylan var väldigt skoningslös under midvintern. Vecka efter vecka låg tempen oftast mellan -20C ned mot -42C vid enstaka tillfällen. Normalt brukar det lätta emellanåt men inte denna vinter. Till slut var dels vi som förare trötta i kropparna av all kyla. Hundarna tar det bra men vist märker man att även de blir påverkade. Hemma på kenneln har de bra isolerade kojor med träull. Ute på tur får de ofta hundtäcken nattetid men det tar ändå på dem att vecka efter vecka gå ut på turer.

Fjällsäsongen förflöt även den fint. Inga våldsamma snöstormar eller andra jobbigheter. Vist hade vi vissa etapper som var tämligen påfrestande men över lag så gick allt smidigt. Hundarna har hållit sig skadefria och vi undkom kennelhoster och magsjukor som gick bland olika kennlar.

Vad som gick mindre bra var att Rambo bröt ett framben under förvintern. En av nyckelledarhundarna på fjällturerna var ute. Men då man minst anar det dyker det upp nya stjärnor. Dafu tog sig ann denna uppgiften och jag tror nog att han är en av de bättre kommandoledarhundarna jag kört på länge. Det säger ganska mycket för vi har överlag väldigt många duktiga kommandoledare som går bra i olika terräng.

Efter såpass många säsonger i branschen och med såpass genomavlade hundar för vårt användningsområde så skall det inte dyka upp några stora överraskningar. Hundarna tar sig ann sina uppgifter med glädje liksom vi som förare. Vi går ur säsongen med energi och lust att bara fortsätta. Hundarna och vi är på topp och inte alls slitna. Ge oss mer snö, fler gäster så kör vi!

Klart bättre aptit och hull på hundarna numera än tidigare år.
Tre stora hundspann pausar utanför tältkåtan.
Bra tryck i linorna är alltid uppskattat av oss.
 
 Share on Facebook Share on Twitter Share on Reddit Share on LinkedIn
No Comments  comments 
formats

Valptorka

Gråbeintunets-sofia-1

Gråbeintunets Sofia eller den lilla Prinsessan som vi kallar henne…

Denna sommar blev lite snopen för vår del när det gäller egna valpkullar. Tre egna tikar och senare även en fjärde parades och alla gick tomma. Då har vi förvisso försökt med hanhunden Atlas som börjar bli till åren på tre av tikarna.

Samtidigt på en annan plats i Norrbotten får familjen Sande (Isandes kennel) 16 valpar på två tikar, Beata och Molinka som går i deras tävlings och turkörningsspann. Dessa två tikar har parats med hanhundar från vår kennel. Nu har vi fyra pigga hanvalpar från Gällivares utkant på vår kennel.

Isandes Jesse och Flow är efter Fugitive’s Beata och Working Husky Åman. Beatas fader är den sedan länge döde Zero’s Huston som enligt många är en erkänt bra avelshund inklusive Harris Dunlop (Zero kennel). Beatas mamma är ingen mindre än Fugitive’s Winx som tillsammans med sina syskon är en stor del av nyckeln till Fugitive’s framgångar (Jenki Lindgren). Åman är sedan en av våra arbetshundar från vidderna. Detta blir en mycket spännande siberian husky kombination av tävlingshundar och arbetshundar.

Isandes Petter och Nisse är efter Nordvikens Molinka och Working Husky Rambo. Molinkas fader är Fenrisulvens Faste, en broder till Atlas pappa. Fenrisulvens äldre avel var riktigt bra hundar som vi gärna skulle se mer av på vår kennel. Molinkas moder är delvis efter Vargevass Mörki en hanhund som vi själva försökte avla på för många år sedan. En hanhund med mycket Igloo Pak som vi gillar. Valparnas fader, Rambo, är en av våra bättre fjälledarehundar.

Gråbeintunets Sofia, eller Lilla Prinsessan som hon kallas, är sedan en tik som kommer från Norge. Det är Gråbeintunets kennel (Trond och Siv). Vi har redan en broder, Homer Jr (Homy), från exakt samma kombination ett par år tidigare. Homy är mycket hund med energi och ett fantastisk arbetshuvud så det var inte svårt att bli spekulant på en tikvalp efter samma kombination. Sofia är också på plats men som den prinsessa hon är sover hon helst i vår soffa eller på värmemattan i hallen.

Vi kan bara konstatera att samarbete mellan kennlar har hjälpt oss enormt denna sommar. Det är bytesvalpar, parningsvalpar och våra gemensamma intressen för den arbetande renrasiga Siberian Huskyn som gör detta möjligt.

Isandes-jess-och-flow

Isandes Jesse och Flow ute med våra Border Collies på promenad.


Isandes-petter-och-jesse

Isandes Petter och Isandes Jesse.


Isandes-nisse-1

Isandes Nisse.

 
 Share on Facebook Share on Twitter Share on Reddit Share on LinkedIn
No Comments  comments 
formats

Vintersäsongen 2017

Vinter_siberian_husky_2017-1

Working Husky Viktor.

Tiden går och nu har vi snart lagt ännu en säsong bakom oss. Det är alltid roligt när hundar som nyss var unghundar är plötsligt har blivit rutinerade slädhundar. Vad som inte är lika muntert är då man plötsligt upptäcker att de hundarna som alltid funnits där plötsligt blivit gamla och inte alls orkar samma som de gjorde förr. Tiden går verkligen på gott och ont.

Den gångna vintern har liksom vanligt bestått av en blandning av långturer och kortare körningar. Dagarna när vi inte kört hundspann mellan september till slutet av april är lätträknade. Bara denna vintersäsong har jag (Matti) varit ute 90-100 dagar på turer som är 4 dagar eller längre. Utöver detta tillkommer ett stort antal sk fikaturer och träningsturer. För hundarna existerar det regelbundna vilodagar varje vecka vilket det inte alltid gör för oss som hundförare.

Siberian Huskies med ett bra arbetshuvud kommer till sin rätt hos oss. De flesta hundarna formligen älskar detta sättet att leva. Sedan finns det ett antal hundar som tycker att detta blir allt för mycket. Detta ser vi i regel under hundarnas första säsonger. De hundar som inte trivs med denna arbetsmängd omplacerar vi oftast i spann som inte går lika hårt.

Nu väntar en vår och sommar med några planerade valpkullar. Det skall målas hundkojor, byggas hundgårdar och slädar skall underhållas. Hundarna skall också tränas både fysiskt och mentalt. Att vara slädhundsförare innebär ett konstant arbete.

Vinter_siberian_husky_2017-3

Working Husky Crille(till vänster) är en treåring som visar framfötterna som ledare under tuffa förhållanden. Här tillsammans med Working Husky Rambo 8,5 år (till höger) som är en riktig ovädershund.


Vinter_siberian_husky_2017-2

Även Siberian Husky behöver täcken då de lever ute under längre perioder.


Vinter_siberian_husky_2017-4

Working Husky Clara börjar även hon att få rutin på att leda spannen.


Vinter_siberian_husky_2017-5

Vintern bjuder på en mängd olika körförhållanden och kör situationer. Working Husky Alice (tv) och Working Husky Uschi leder en gästs spann.

 
 Share on Facebook Share on Twitter Share on Reddit Share on LinkedIn
No Comments  comments 
formats

Hösten är här

siberian_husky_hosttraning_1

Norrsken över hundspannet tillhör vardgasjobbet.

Hösten har kommit till Jokkmokk och det betyder att hundträningen är i full gång. Under första delen av augusti sjunker temperaturen såpass mycket att vi kan sela ut spannet och påbörja dragträningen.

I år har vi 46 arbetshundar i träning. Alla våra hundar är registrerade Siberian Huskies. Träningsgrupper och träningsscheman är noggrant planerade så att alla hundar får samma förutsättningar inför den kommande säsongen. För vår verksamhet behöver vi 40-44 fullt fungerande arbetande slädhundar. För få hundar till antalet gör att vi måste köra med mindre guidespann och att hundarna inte får möjlighet till den extra vila de ibland behöver. För många hundar gör å andra sidan att vi måste nagga i kvalitén på den träning och skötsel vi vill ge dem.

Att ha stora kennlar är inget självändamål. Fördelen med många hundar är förvisso att man får många hundar att jämföra och man kan få ett bra avels-urval då man ofta kan behålla stora delar av valpkullarna. Men, man måste ju köra alla dessa hundar för att kunna utvärdera dem. Alltså är allt för många är inte heller den enda lösningen. Var hundförare måste hitta just den balansen som fungerar i deras liv och verksamhet. Det finns nämligen många baksidor med att hålla ett allt för stort antal hundar. För vår del har det optimala antalet blivit 40-44 körhundar under säsong.

siberian_husky_hosttraning_2

Working Husky Rambo.

 
 Share on Facebook Share on Twitter Share on Reddit Share on LinkedIn
1 Comment  comments 
formats

Planerade valpkullar 2016

Planerade_valpkullar_2016_2

Åttan och Rambo leder mitt spann under en av vinterns många långturer.


Under våren har vi parat två av våra tikar. Dessutom så inväntar vi ytterligare en tiks löp för att göra ytterligare en parning. Vi kommer att sälja en del av valparna men behålla flera stycken själva. Kullarna har vi planerat utifrån hur de dels stamtavlemässigt kan fungera ihop men även hur de arbetsmässigt fungerar.

Linjeavel, inavel eller utavel är någonting som ofta diskuteras. Skämtsamt brukar jag säga att skillnaden på linjeavel och inavel är att linjeavel kallas det när det faller väl ut. Då vi ser fördelar och nackdelar med båda avelsmodellerna bedriver vi båda typer på vår kennel. Fokus ligger dock hela tiden på att avla fram bra siberian huskies för drag.

Linjeavel är att avla med besläktade hundar. Man skall tänka sig för innan man gör detta. Det kan slå mycket väl ut både vad gäller att få bra brukshundar men även om man vill ta fram hundar som är bra för framtida avel. Linjeavlade hundar brukar få väldigt starkt ärftliga egenskaper. Dessutom så blir ofta valpkullarna väldigt homogena.

Utavel är då man avlar på obesläktade hundar. Här blir utfallet betydligt svårare att förutspå. Fördelen är att hundarna får en bredare genetisk bas. Detta är ett säkert sätt att avla på men det kan väldigt ofta ge icke homogena valpkullar.

Om de hundar som vi har parat kan ni läsa mer
om under fliken ’Valpar’. Är du i valpköpartagen så tveka inte att kontakta oss. Vi nås lättast per mail (info@jokkmokkguiderna.com) eller via våra facebookkonton.

Planerade_valpkullar_2016_1

Susitievans Arial är en charmerande go liten hårding.

 
 Share on Facebook Share on Twitter Share on Reddit Share on LinkedIn
No Comments  comments 
formats

Vintersäsongen 2016

Slädhundskörning_2016_2

Working Husky är en av få siberian husky kennlar som idag verkligen anväder hundarna för transporter i det dagliga arbetet.


Denna säsong har gått på räls. Inga värre snöstormar, inga vansinnessnöfall, inga extrema perioder med under -45C osv. Visst har det blåst, snöat och tempen pekade under -40C även då vi var tvungen att tälta men det är ju tämligen normalt om man bor norr om Polcirkeln.

Förvintern består av kortare turer. Vi kör en hel del fikaturer med gäster som passagerare på slädarna. Det blir tunga lass med dryga 400kg på de 12-spann vi vanligtvis kör. Spåren är preparerade och fikaplatserna förberedda. Sedan kör vi även en del 2-4 dagarsturer i skogslandet som även de går mellan kojor och vår tältcamp. Hundarna får komma hem och bo på kenneln emellanåt.

Expeditionsperioden börjar i slutet av Februari och i år var jag ute 9,5 veckor utan att komma hem. Detta är den i särklass tuffaste perioden för hundarna. Vi kör ca 200km/vecka så i år blev det bara under denna perioden runt 1800km i terrängen med tunga slädar. Varje vecka har vi möjlighet att byta ut en del hundar men några stannar faktiskt hela perioden. Såväl hundarna som jag tappar en del vikt och efter en säsong är vi allt annat än feta. De hundar som är hemma går antingen på kortare turer med Stina eller vilar helt och hållet.

Vi har ännu i början av maj körförhållanden direkt ut från kenneln. Sedan kan vi i bästa fall ha snö en timmes bilfärd bort under resten av Maj månad. Men det kan ju även vara skönt med ett litet uppehåll från draghundskörandet. Träningen skall ju trots allt igång under första veckan i Augusti och det är ju inte mycket mer än 12 veckor kvar tills dess. Vill ni se mer bilder och läsa mer om den gågna säsongen så ta en titt på Mattisblogg.

Slädhundskörning_2016_5

Working Husky Charlie som undersöktes (föregående inlägg) är nu tillbaks i spannet på heltid. Rörelsemönstret har blivit mycket bättre då han vuxit till sig. Han fick även hänga på på årets sista veckotur.


Slädhundskörning_2016_1

Vintern har bjudit på väldigt skonsamt väder men det har inte bara varit blå himmel och solsken.


Slädhundskörning_2016_3

Många mil på varierat underlag kräver att man tar hand om tassarna. Det går i det närmaste inte att undvika små blessyrer som måste skötas om så därför förbrukar vi endel hundsockar under ett år.


Fugitives_sharp

Fugitives Sharp som är en meriterad sprinthund har denna vinter tjänstgjort hos oss. Hennes fader är den välkände Finnemarkas Guy.


Slädhundskörning_2016_6

Även en polarhund vilar bättre om man sätter ett täcke på den. Är hundarna ute mycket så måste de få all omvårdnad som man bara kan ge dem!


Slädhundskörning_2016_4

Siberian Huskies som får vara ute mycket blir lugna, harmoniska och kontakten med hundarna efter en säsong är rörande fin.

 
 Share on Facebook Share on Twitter Share on Reddit Share on LinkedIn
No Comments  comments 
formats

Veterinärbesök och risk för tråkigheter

Charlie_veterinärbesök_2

Nedanför höger knä kunde vi hitta det enda osymetriska. Ett spår efter någonting som kan vara en äldre skada. Kanske har han sprungit in i någonting under lek.

Charlie, en av våra unghundar rör sig mycket osymmetriskt och märkligt med bakbenen. Vi håller stenkoll just på sådant för minsta tecken till felaktigheter i rörelsemönstret kan visa sig vara dolda fel hos en valp eller unghund. Ja, även hos vuxna hundar.

Med Working Husky Charlie i bilen styrde vi kosan mot Lapplands djurklinik i Gällivare. När vi gör sådana resor är det ofta med en orosklump i magen. Det har hänt att vi kommit tillbaks med hunden i en svart säck. Ingen hund skall leva hos oss om den har defekter som gör att den inte fungerar. Visst omplacerar vi också hundar men aldrig en hund som har allvarliga fel. Det är vår skyldighet som hundägare att se till att den hunden inte lider eller hamnar i fel händer. Kanske hos någon annan som har kvar hunden trotts att den lider och har ont. I Charlies fall så är han 1,5 år och en av de dampigaste arbetshundarna på länge. Ingenting att placera som sällskapshund.

Efter att Ylwa och Julia hade undersökt honom utan att hitta något allvarligt blev det även röntgen. Här kunde vi hitta en liten skillnad på höger bakben som kanske kan tyda på en tidigare skada. Men det är inget som egentligen skall kunna påverka men hur som helst en liten skillnad mellan höger och vänster bakben.

Charlie är med hem och är nu satt på 14 dagars vila med antiinflamatorisk medicin. Sedan skall vi utvärdera och försiktigt starta upp honom i draget igen. Betydligt mer lovande än att komma hem med en svart säck så klumpen i magen är borta för tillfället!

Charlie_veterinärbesök_1

Charlie medan vi väntar på uppvaknandet.

Nyårskänsla_hundspannsjobb_2

Charlie är en grymt hårt arbetande unghund. Under sin absolut första tur i spann högg han fast i nacklinan direkt efter start. Den tuggades av i farten och sedan vrålade han och fortsatte att dra som vilken vuxen hund som helst. Mycket motor och energi.Denna bild är tagen efter körning.

 
 Share on Facebook Share on Twitter Share on Reddit Share on LinkedIn
1 Comment  comments 
formats

D-kullen

D-kullen_valpbilder_2

Working Husky Dafina


Singlas valpar växer och frodas. De blir allt livligare och livligare för varje vecka som går. I princip dagligen kommer vi med smarta analyser av vilken som är mest framåt, hårigast, försiktigast, fetast, störst eller nått annat. Några dagar senare är ofta analysen modifierad. Det är bara att konstatera att utvecklingen hos valparna sker stegvis och inte alltid synkat i kullen. Det är också bara att konstatera att välja valp är ett lotteri.

Två av valparna skall flytta till Johannes och Camilla i Värmland. Givetvis vill vi behålla de bästa hundarna men som uppfödare vill man även gärna att de som köper hund även de får de bästa hundarna! Ett litet dilemma som löser sig enkelt igenom att det i stort sett är omöjligt att förutse. Nu har vi valt att skicka de två valparna som är mest framåt i dagsläget, Dafu och Dafina. Kvar blir Dalton, Dallas och Dolly.

Working Husky Singla som är moder till dessa valpar är en riktigt bra arbetshund. Hon kommer från vår S-kull med uteslutande bra slädhundar. Working Husky Xalo som är fadern är en mycket snabb siberian husky som även klarar långa distanser. Xalo har tyvärr ganska kort päls men de andra positiva egenskaperna väger upp detta. Stamtavlemässigt blir dessa valpar en blandning av vår avel och lite från kennlarna Neimans/Fugitives. Kollar man ännu längre bak så är det mestadels gamla Zero och Igloo Pak hundar.

D-kullen_valpbilder_3

Working Husky Dallas


D-kullen_valpbilder_4

Working Husky Dalton


D-kullen_valpbilder_1

Working Husky Dafu


D-kullen_valpbilder_5

Working Husky Dolly

 
 Share on Facebook Share on Twitter Share on Reddit Share on LinkedIn
1 Comment  comments